14 augusti... Lätt en av de roligaste dagarna i mitt liv. Tror nästan det slår studenten...

 

Dagen började med att jag helt oväntat får ett mail där det står att jag och och en vän är välkomna på Norlie & KKVs releaseparty för debutplattan. Mailet var ju inte heeeelt oväntat eftersom jag ställt upp i en tävling där man kunde vinna två plaser på gästlistan. Men jag trodde verkligen inte att jag skulle vinna! Man vinner ju typ aldrig... Men den här dagen var annorlunda och jag svävade på moln hela dagen. Helt sjukt. Ett av mina "mål" i livet var att någon gång festa med killarna, och den drömmen skulle snart bli sann. Jag kunde verkligen förstå det förrän vi kom dit. 

 

 

Jag tog med mig Ronja och väl framme (efter en del tveksamheter på outfiten) mötte vi Sonny i dörren. "OMFG this is really happening!" var typ vad som flög runt i mitt huvud. Han log mot oss och hälsade. Personligt bemötande och jag trodde typ att jag drömde. Det var för bra för att vara sant!

 

Väl inne gick vi fram till baren. Ronja beställde ett glas vitt vin och efter lite tveksamheter gjorde jag också det. Ronja fick sitt glas innan jag ens hunnit bestämma mig så under tiden hon hällde upp mitt vin kom Kim och ställde sig bredvid oss. Han skulle såklart också ha ett glas vin och fick därför mitt glas av bartendern. Han snodde mitt vin haha! Fick ett nytt glas och allt är frid och fröjd.

 

De hade en fotobox där jag och Ronja hoppade in åtta gånger tror jag. Skitkul!

 

Man såg väl killarna då under kvällen och visste att de skulle uppträda men inte när. Så när jag och Ronja stod ute stannade musiken. Då var det dags. Då var det bara att skynda sig in. Vad händer då? Ronjas kompis ringer och efter vad som känns som en evighet har de äntligen pratat klart. Vi skyndar oss in. DJn börjar spela. Fan vad bra han är!! Vi fick platser på andra raden på kanten av scenen. Ronjas fel! Men vi såg hyfsat. Tur för henne haha. Sen kommer hela bandet. Först trummisen och basisten. De gick genom publikhavet upp på scen. Hinner inte tänka förrens de är upp på scen. Sedan kommer resten av bandet med Sonny och Kim på slutet. Då ser jag chansen att få bättre platser. Jag drar med mig Ronja och går Kim hack i häl mot scenen. De stannar upp en stund bland publiken och springer sedan upp på scen. Jag och ronja följer efter fram till scen. Längst fram i mitten. Precis som jag sa till Ronja att vi skulle stå. Och jävlar vad bra de va!

 

Höjdpunkten var nog under uppträdandet då jag står och sjunger med och Kim griper tag i min blick och sjunger till mig! (Lyckan där är obeskrivlig). Det hände dessutom en gång till. Typ 5 cm från mitt ansikte. AVLIDER vad coolt!

 

Tog en del bilder under uppträdendet.

 

 

Målet för kvällen var att få en bild tillsammans med båda. Det var lite svårt eftersom de nästan aldrig var tillsammans... Fick först tag på Sonny. Klart att han ville ta en bild med mig. 

 

Sen hittade jag Kim. Självklart ville han också ta en bild med mig. Kollade på bilden direkt efter. Kim stod kvar. Kollade på honom och han frågar om bilden var godkänd eller om jag ville ta en ny. Om han ändå frågar så... Visst!

 

En High-Five med Kim som gick till några vänner några meter bort och jag gick till Ronja. Då såg jag att Sonny står i baren. Där såg jag min chans! Att få en bild med båda. Försökte övertala Ronja att ta tag i Sonny så tog jag Kim för att få ihop en bild. Men hon vägrade mer eller mindre... Då var allt upp till mig. Jag gick fram till Kim och frågade om jag kunde få en bild med både honom och Sonny. "Var är sonny då?" frågade han. "Där" sa jag och pekade på honom i baren. Världens bästa Kim gick då genom det lilla folkhavet vid baren och tog med sig Sonny till mig. *Världens lyckligaste* Får ihop en bild och fan vad bra den blev! Trodde jag skulle avlida av lycka.

 

Resten av kvällen hände inte så mycket. Vid halv 2 såg jag att Kim var påväg att dra och sedan var han borta. Var det bara Sonny kvar var det inge roligt så vi beslöt oss att också dra. Sen visade det sig att han inte alls hade stuckit utan stod och pratade med en vän lite längre bort. Aja vi var ändå påväg att dra nu och det var bara en halvtimme kvar till stängning. Var tvungen att säga nåt mer till honom innan vi gick så tackade så mycket för an supertrevlig fest. Fick en spontan kram av honom och ett "hoppas vi ses igen" innan vi gick. Det hoppas jag verkligen!